Barnvakt...

Jag har passat Madicken, 5, och Lisabet, 2,5, i helgen. Det var kul och ansträngande som vanligt. Jag lagade pannkakor och plättar, det var verkligen populärt, sen fick de bada innan de gick och la sig. Det var kul men hela badrummet blev blött och det var ett mirakel att ingen skadade sig när de åkte kana från badkarskanten ner i vattnet. Det höll på att bli världskrig när jag hade en anka på ena handduken och den andra var bara en vanlig vit. Hur kul är det att torka sig på en vanlig vit handduk. Inte särskilt!
Brorsan ringde och frågade hur det gick. Precis då kom Lisabet fram till mig och sa:
-Trött! Vill gå och sova!
Brorsan blev alldeles tyst, sen sa han:
-Hur gjorde du det där?
Tja, har man en fil. kand. i pedagogik så är det inte så svårt.
Att lägga Lisabet var inte svårt. Jag sjöng några vaggsånger, hon sjöng med för full hals, sen somnade hon så lugnt.
Att lägga Madicken var heller inte svårt till att börja med. Vi borstade tänderna och satte på nattlinnet, jag berättade en saga och så frågade hon om jag kunde sitta bredvid henne en stund. Visst!
Efter en liten stund började hon snusa så lugnt så jag försökte smyga mig ut. Då hör jag nerifrån täcket:
- Är jag för liten för att komma i fängelse?
Då insåg jag att nattningen skulle ta en stund. Så vi gick igenom de svenska lagarna i korthet och redde ut vissa missförstånd och oklarheter. Sen somnade hon lugnt.
Kvart i sex vaknade hon och kröp upp i min säng och sov vidare. En timme senare vaknade lillasyster.
- Sov en stund till, föreslog jag.
Det tyckte Lisabet var en dålig idé. I stället satte hon sig upp i sängen och vrålade:
-Alla barn!!!!!!!! Vakna nu!!!!!!!!!
När hon hållit på så en kvart var Hampus och jag klarvakna. Så vi klädde på oss och gick en promenad.
-Jag vill dra i hunden, hojtade Lisabet. Det tyckte Hampus var en utmärkt idé. Han trippade så fint och såg till att flickan inte trillade.
Resten av dagen spenderade vi med att krama Hampus, som njöt i stora drag, utom när det blev så intensivt att han inte kunde andas. Sen gick vi till 4H-gården i närheten och tittade på getter och höns. Det var kul. Vi kom hem och åt middag. Sen satte jag på Hampus kopplet och skulle precis gå en runda, en lång runda, när dottern kom rusade och slet kopplet ur handen på mig.
- Jag går! Det var du som sa ja till att passa dem!
Sen var hon försvunnen. Flickorna hade under tiden börjat träna på att göra kullerbyttor i min säng.
När brorsan och hans fru kom för att hämta hem sina små älsklingar, stod vi i hallen och väntade på dem med alla väskorna packade.
- Allt gick bra! Hejdå! sa jag. Sen dog jag i soffan. Rätt som det är ska jag passa dem igen. Men först ska jag vila. Länge.
Happy Tuesday!

Kommentarer
Postat av: Annica

Alla barn!!!!!! Vakna nu!!!! underbart! mitt i prick! bästa jag hört på länge! :D

2009-04-14 @ 22:00:17
URL: http://www.nogg.se/bliip
Postat av: Millie

Visst är det mysigt med små barn, men det låter inte helt fel att bara låna lite. Och sedan vila. Själv hade jag alldeles för bra minne för att skaffa sladdis, så det blev en hund i stället. Mycket enklare. Och barnbarn får gärna dröja en tio år eller så. Men sedan hoppas jag ju på att få några stycken att hitta på kul saker med och skämma bort något alldeles förskräckligt. I smyg, så jag får låna dem fler gånger...



Kram

Millie

2009-04-15 @ 07:51:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0