malinrosa

Lägg märke till de mandelformade ögonen, inte öronen som jag skrev igår, he he...

Jodå, det gick bra på utställningen. Första pris, andra plats i juniorklassen och ceritifikatkvalitet! Det ni! Så det är minsann ingen vanlig bonnhund som studsar omkring i koppel bredvid mig på promenaderna! Det roligaste var nog att läsa beskrivningen: Mörka mandelformade öron, vacker päls, rör sig och visar sig mycket bra, vacker hals och rygglinje. Att domaren sen fick någon sorts hjärnsläpp och placerade Hampus på andra plats är väl bara mänskligt antar jag. Han var väl helt förtrollad över att möta en sån vacker liten hund!
konstigt egentligen att man blir mallig över att det går bra på en utställning. Det är ju inte som att jag direkt har gjort något. Jag har ju bara köpt honom. Det var inte ens jag som visade honom. Det gjorde uppfödaren och hennes kompis. Och de fick slita vill jag lova. Hampus ville gärna visa att han hade lärt sig en massa saker på lydnadskursen, så när de höll fram köttbullar så satte han sig så fint.
Dessutom fick jag i uppgift att passa två löptikar, så inte nog med att han skulle skiljas från sina mattar. Han skulle också gå snyggt och prydligt, medan det stod två tjusiga tjejer och tittade på. Den ena var visserligen hans syster, men som den välartade yngling han är, så stack han så klart nosen i baken på henne så fort den kom i närheten av honom. Och det gjorde den så fort jag inte såg upp.
När Hampus hade tävlat klart så tog vi oss en runda bland alla tillbehören, så nu har Hampus en ny borste, ett halsband och två godispåsar av olika modeller. Sen åt vi lite lunch på en uteservering innan vi begav oss hemåt. När vi kom hem sov Hampus hela eftermiddagen och kvällen, så när det var läggdags var han pigg som en mört och ville leka bita-i-tårna-leken. Det ville inte jag och dottern. Vi var helt slut!

Tack Maria för den underbara historien om Sprätt och nakenhunden. Jag tror dreverstylingen bara blev till det bättre!
Happy tuesday!

Hampus var som en jojo i ett snöre på kursen igår. Hoppade och skuttade, upp och ner och hit och dit. Men det var sista gången, och av någon konstig anledning fick vi diplom i alla fall. Antagligen hade Susann redan skrivit ut dem. Att sitta eller ligga eller äta schmackos var han inte ett dugg intresserad av.

Förresten har jag upptäckt att de säljer mycket skit till korkade, nyblivna hundägare som jag. Schmackos och låtsasbacon som jag har köpt är det socker i. Inget mer sånt. Och så köpte jag nån sorts tuggben med kött i mitten. Efter två dagar började den lukta äckel. Jag tog ifrån Hampus den och undersökte den lite närmare. Den var full med larver!!!!!!!!!! Kräks!! Inte för att Hampus hade något emot det, men jag höll på att svimma. Alltså! Dags att bli medveten konsument. Även i min roll som hundägare!

Egentligen skulle jag ha badat vovven idag så han är fin till utställningen, men maken bjöd mig på middag på kvarterskrogen, så jag hinner nog inte. Får ta det i morgon i stället.

Happy wednesday!

Nu har jag gjort det! Jag har anmält mig och Hampus till en kurs i tävlingslydnad! Det har alltid varit min dröm att ha en sjukt lydig hund. Undrar om det är Hampus dröm att bli en?

Igår var han fullständigt odräglig, jag kunde inte gå en meter utan att han högg mig i tårna. Hela dagen ville han bara leka och tramsa och knycka saker han inte fick ha. På kvällen lyckades han med konststycket att få tag på ett batteri att gnaga på.  Så nu har jag fått ringa djursjukhuset för första gången.

De sa att det antagligen inte var farligt. Det värsta var att han kunde få frätskador i munnen så dottern och jag fick skölja ur munnen på honom med en blomspruta. Han tyckte det var kul!

Men idag har han varit superduktig och lydig, så jag hoppas att det bara var något tillfälligt.

I helgen ska Hampus till Västerås på hundutställning. Det ska bli spännande. Hans kullsyster blev BIR-valp när hon ställdes ut första gången. Så nu ska han badas och fixas till innan helgen. Och bli ännu finare än vad han är.

Happy monday!

Idag har jag haft hyfsat kul på jobbet. Det är kul att undervisa! Synd att så liten del av min dag handlar om undervisning. Det började förstås inget vidare. På morgonmötet är det meningen att vi ska kolla frånvaro och se till att det funkar med rastvakter och sånt. Men min chef har nog missförstått det. Hon kommer in och berättar om budgeten och tjänster och annat trist, så i stället för att få koll på dagen tappar man lusten att leva. Jag undrar om det är hennes avsikt, och i så fall varför?
Sen på eftermiddagen fick jag helt otippat lite tid över, så jag satte mig ner för att börja med de skriftliga omdömena jag måste skriva om alla elever. Men jag upptäckte att det var skittråkigt, så jag smet i stället in på sexårs och spöade upp en liten unge i Kalaha. Nej, förresten, det är inte sant, jag fick storstryk. Smart unge!
Jag diskuterade också hälsodagen vi ska ha nästa vecka med en kollega. Vi hade hamnat i "hygien" gruppen. Inte så kul. Hur lång tid tar det att berätta för barn att de ska tvätta händerna? Så vi bestämde oss för en ny approach. Vi klär ut oss till häxor och så fixar vi burkar med kall spagetti som dom får sticka ner händerna i och så berättar vi om läkekonsten på medeltiden, med blodiglar och sånt! En annan kollega protesterade mot det och tyckte det var en dålig idé. Hon tyckte inte det hade med hygien att göra. Tråkmåns!
Sen pratade jag med kompisen i miljögruppen. Vi ska klä ut oss till fransyskor och komma in till eleverna och berätta om miljön.
-Och så kan vi prata franska hela tiden! sa hon.
- Mais oui! Tout a fait! Bon idée! Sa jag.
- Va? sa hon.
- Kan du inte franska? frågade jag.
-Nja, bara lite... sa hon.
Vi får se om vi överger den idén.
I affären blev jag överfallen av en försäljare som ville att jag skulle köpa fiskolja. Jag blev skitförbannad, för sonen blev lurad av det där företaget och skulle få betala massor av pengar, så jag skällde ut säljkillen.
- Men omega 3 är ju bra, sa han. Särskilt för dig som tränar.
Vad fasen, tänkte jag och sken upp ett ögonblick, syns det att jag var ute och sprang i 20 minuter igår. Och en gång förförra veckan.
Men sen kom jag på att jag var förbannad och fortsatte skälla på honom.
-Och förresten är jag inte intresserad! Klämde jag  till med som avslutningsfras, och seglade iväg.
- Nähä, sa han och hoppade på en annan tant.
Happy wednesday!

Jag har passat Madicken, 5, och Lisabet, 2,5, i helgen. Det var kul och ansträngande som vanligt. Jag lagade pannkakor och plättar, det var verkligen populärt, sen fick de bada innan de gick och la sig. Det var kul men hela badrummet blev blött och det var ett mirakel att ingen skadade sig när de åkte kana från badkarskanten ner i vattnet. Det höll på att bli världskrig när jag hade en anka på ena handduken och den andra var bara en vanlig vit. Hur kul är det att torka sig på en vanlig vit handduk. Inte särskilt!
Brorsan ringde och frågade hur det gick. Precis då kom Lisabet fram till mig och sa:
-Trött! Vill gå och sova!
Brorsan blev alldeles tyst, sen sa han:
-Hur gjorde du det där?
Tja, har man en fil. kand. i pedagogik så är det inte så svårt.
Att lägga Lisabet var inte svårt. Jag sjöng några vaggsånger, hon sjöng med för full hals, sen somnade hon så lugnt.
Att lägga Madicken var heller inte svårt till att börja med. Vi borstade tänderna och satte på nattlinnet, jag berättade en saga och så frågade hon om jag kunde sitta bredvid henne en stund. Visst!
Efter en liten stund började hon snusa så lugnt så jag försökte smyga mig ut. Då hör jag nerifrån täcket:
- Är jag för liten för att komma i fängelse?
Då insåg jag att nattningen skulle ta en stund. Så vi gick igenom de svenska lagarna i korthet och redde ut vissa missförstånd och oklarheter. Sen somnade hon lugnt.
Kvart i sex vaknade hon och kröp upp i min säng och sov vidare. En timme senare vaknade lillasyster.
- Sov en stund till, föreslog jag.
Det tyckte Lisabet var en dålig idé. I stället satte hon sig upp i sängen och vrålade:
-Alla barn!!!!!!!! Vakna nu!!!!!!!!!
När hon hållit på så en kvart var Hampus och jag klarvakna. Så vi klädde på oss och gick en promenad.
-Jag vill dra i hunden, hojtade Lisabet. Det tyckte Hampus var en utmärkt idé. Han trippade så fint och såg till att flickan inte trillade.
Resten av dagen spenderade vi med att krama Hampus, som njöt i stora drag, utom när det blev så intensivt att han inte kunde andas. Sen gick vi till 4H-gården i närheten och tittade på getter och höns. Det var kul. Vi kom hem och åt middag. Sen satte jag på Hampus kopplet och skulle precis gå en runda, en lång runda, när dottern kom rusade och slet kopplet ur handen på mig.
- Jag går! Det var du som sa ja till att passa dem!
Sen var hon försvunnen. Flickorna hade under tiden börjat träna på att göra kullerbyttor i min säng.
När brorsan och hans fru kom för att hämta hem sina små älsklingar, stod vi i hallen och väntade på dem med alla väskorna packade.
- Allt gick bra! Hejdå! sa jag. Sen dog jag i soffan. Rätt som det är ska jag passa dem igen. Men först ska jag vila. Länge.
Happy Tuesday!

Den här gången var vi inte bäst på kursen. Vi var sämst. Vi skulle träna på inkallning, men Hampus ville inte komma när vi ropade. Han ville leka med Sigge. Alla hundarna vill leka med Sigge.  Sigge är värsta partyhunden. Han vet hur man har kul. Han är störst och när han skäller så lyssnar alla. Människor är tråkiga och vill att man ska gå i koppel och sitta och ligga. Blää tycker Hampus om det. Som tur var hade vi jättesmaskigt godis med oss. Schmackos. Av någon anledning smakar det väldigt gott. Och när jag och dottern tjoade och lockade så kunde Hampus tänka sig att komma strosande åt vårt håll. När han hade hälsat klart på Sigge. Och nosat på en god lukt. Och hoppat på kursledaren. Och kissat på hennes påse. Mycket pinsamt.

Vi funderar allvarligt på att ringa uppfödaren och fråga om hon kan ta tillbaka Hampus. Vi är så dåliga på att vara mattar, han förtjänar verkligen inte oss.

Men vi ska ta oss i kragen och använda påsklovet till att träna.

Det där med att veta vad man gör är ju något som varierar efter dagsformen. Men jag tror nog att man inte heller får ha för höga förväntningar. Om jag tror att jag ska vara glad och pedagogisk varje dag, och säga de rätta sakerna jämt och inte ha några arga mammor som ringer till rektorn och säger att jag är dum så har jag nog för höga krav på mig själv. Men om jag tänker mig att jag ska tråckla mig igenom tre år på något vis och komma ut på andra sidan med barn som kan läsa, skriva och räkna, då vet jag att det är något jag kommer fixa. Men det kanske är som Millie säger att jag har för liten intressesfär. Skrattade gott åt den kommentaren. Och Annica, jag tycker inte att du ska vara lika nojig som jag och vänta tills du blir medelålders med att bli nöjd med dig själv. Kul att höra från Sofia, det var länge sen! Och Bella, hur går går det med din blogg?

Happy tuesday!

Hampus är lite trött idag. Det har varit mycket för honom. Igår var det ju superfint och härligt väder och han fick vara ute i trädgården mest hela dagen. Det var kul tyckte han, och ville inte komma in vad vi än gjorde. Och idag tog jag och min kompis specialpedagogen en låång tur. Vädret var, tja vi kan väl kalla det för uppehållsväder, det är nog det snällaste jag kan säga. Vi hade mycket att prata om och tog en utomhusfika på Bögs gård på Järvafältet. Jag kan tyvärr inte rekommendera deras kanelbullar. Men det var gott med te.
Hampus mage är lite i uppror efter att ha ätit märgben. Just nu bojkottar han all sorts mat utom korv. Hoppas han inte har fått korv-anorexi. Om han har det, är det då mitt fel eller hans riktiga mamma? Jag blir så förvirrad... Oftast äter han också vilken mat som helst som ligger i kattens matskål. Nu har jag hällt hundmat i den och ställt den på ett ställe dit Hampus absolut inte får gå, he, he... Man får inte vara dum!

Jag gjorde faktiskt några upptäckter igår. Först  märkte jag att det var fredag, soligt och varmt och dags för påsklov. Sen tittade jag på min "att-göra-lista" och upptäckte att den var tom. Eller ja, kanske inte riktigt tom, men det stod i alla fall inga viktiga saker på den. Så jag åkte hem, satte mig i solen och då upptäckte jag att livet faktiskt är rätt underbart. Egentligen kanske jag visste det, men det har varit en del gråmulna dagar i mars när jag liksom har glömt bort det.

Nu har jag fått reda på vad jag ska göra till hösten, och för första gången i mitt liv känner jag att jag är hundra procent säker på att jag kommer att klara det. Det känns inte ens svårt. Jag ska ha en etta, och numera vet jag ju att jag kan lära barn läsa. Har faktiskt inte misslyckats en enda gång hittils. Är det så det känns att bli medelålders? Att man faktiskt kan saker och vet vad man håller på med?

Ska bli skönt att lämna klassen efter tre år. Jag och chefen funderade ett tag på om jag skulle följa  med dem i fyran också, jag är ju utbildad för det och vill inte tappa min kompetens. Men nä, det känns som om jag är klar. Det har varit kul, men enough is enough.

På mitt jobb ska 20 personer sluta eller gå i pension till sommaren. Det känns verkligen inte bra. Några är ju såna som är tjänstlediga, men andra kommer bli mycket kännbart. Bland annat en speciallärare som har varit ett jättestöd många gånger. Usch och blä...

Hampus har fått sin första fästing den här sommaren. Nån som har nåt bra tips hur man skyddar långhåriga hundar mot fästingar? Mottages med tacksamhet!

Tack för kommentarerna! Nu känns det mindre ensamt....

Happy saturday!