malinrosa

När min klocka ringde i morse kändes det som om jag seriöst skulle dö om jag klev ur sängen. Jag somnade raskt om, men eländet ringer ju igen efter en stund. Funderade på hur mycket jag skulle ge för att få sovmorgon till halv elva eller nåt sånt och kom fram till att jag lätt skulle kunna sälja min mamma och min katt. Kom fram till att marknaden för tanter och malätna loppbon nog inte är på topp just nu, så jag bestämde mig till slut för att stjälpa mig över sängkanten och släpa mig in i duschen. När jag var där kom jag på vad det är jag lider av. Jag är naturligtvis Novemberintolerant! Allergisk mot mörker och regn, hur svårt kan det vara. Nä, jag föredrar sommaren!
I skolan var eleverna emellertid i toppform. Vi började prata om vinklar, och då är det en kille som måste dra sin roliga historia: "Är det någon som fryser? Gå och ställ dig i hörnet då, för där är det alltid 90 grader!" Hysteriskt kul! Eller också har jag jobbat som mattelärare för länge!
Sen ska vi grupparbeta om kroppen. Eleverna ska få dela in sig i olika grupper, och välja något om kroppen som de vill veta mer om. Av alla kroppsdelar blev det slagsmål om "ögat". Men vi lyckades kompromissa om det, och jag lyckades avstyra de två pojkarna som ville forska om "snoppen". Sen håller jag en lång föreläsning om hur man söker fakta, och tar så fram två kassar med biblioteksböcker. Faktatexter på barnens nivå som de kan förstå. Alla barnen lyssnar med ett halvt öra och så fort jag är klar kastar de sig iväg och loggar in på datorerna. Jag stirrar oförstående på dem och inser att jag har varit lite otydlig.
"Vad gör ni?" frågar jag.
De stirrar lika oförstående tillbaka.
"Wikipedia!" svarar de.
Jag försöker förklara för dem att det är i de barnanpassade böckerna de ska söka fakta, inte i vuxentexterna på wikipedia. Till slut är jag tvungen att handgripligen ta dem i nackskinnet, slita loss dem från datorerna, placera: "Kalle lär sig om kroppen" i handen på dem och befalla dem att förkovra sig. Tio sekunder senare står de alla runt mig och säger: "Det fanns ingen fakta i den här boken!"
Nils sitter och åker fram och tillbaka i korridoren på en datorstol. Jag frågar honom varför och han svarar att det är för att jag inte har sagt till honom vad han ska göra.
"Men jag har ju sagt det minst fem gånger!" säger jag.
"Ja, men det är ju inte precis som om jag har lyssnat!" svarar han.
Jag visste att jag borde ha stannat i sängen!
Happy tuesday!