Kan jag rå för att jag är lite klantig?

Just nu blir jag mobbad av min familj. Det är inte snällt av dem tycker jag. Så här var det: Jag skulle fixa biobiljetter till Änglar och Demoner. Dottern bokade biljetter, och jag skulle hämta ut dem. Inte fasen kom jag ihåg det. Så hon bokade nya biljetter, men jag hade ganska mycket att göra, så jag glömde hämta dem igen. Nu bestämde jag att hon skulle köpa biljetterna så jag lånade ut  mitt kreditkort till henne. Just då kommer sonen. Han ska laga spagetti carbonara för att imponera på sin flickvän, så han vill ha pengar. Det har ju inte jag några så jag lånar ut mitt kreditkort till honom. Sen åker vi till bion. Vi har ju redan köpt biljetterna, allt är klart, bara att visa fram kontokortet... Ja visst ja, det hade jag lånat ut till sonen... Nåja, det gick ju att lösa, men det här råkar hela tiden komma på tal. Som om aldrig min familj har klantat sig!

En vecka kvar tills valpen kommer. Så här superduperunderbartgullesnuttigsöt är hon.

Färdigdeppad!

Nä  nu har jag deppat klart för den här gången. Bara dumt av mig att säga så elaka saker om mina arbetskamrater. De gör säkert så gott de kan. Nu ska jag skärpa mig och börja lyfta fram det positiva som vi faktiskt har gjort i arbetslaget. Det finns nog många saker om jag tänker efter. Riktigt mycket...
Jag fick just röstkort till europaparlamentet. Klart jag ska rösta. Det är inte så himla ofta som jag blir tillfrågad vad jag tycker så det gäller att passa på! Jag är inte helt säker på vad jag ska rösta på bara. Om sanningen ska fram vet jag faktiskt inte vad som finns att välja på. Men det är ju långt kvar till 7 juni, så jag ska nog hinna sätta mig in i de viktigaste frågorna. Jag gör det i morgon.
Just nu sitter jag med darrande händer och läser om bestämmelserna kring lydnadsprov 1. Kursen började i torsdags. Hampus är ju en klart lysande stjärna, om än något skällig när han blir sugen på att leka med någon av de andra hundarna på kursen. Om han inte klarar provet så beror det inte på honom. Han trippar så glatt runt i framdelsvändningar och annat som jag ber honom om. Mitt största problem blir nog apporten, men den hade som tur var ganska låg koefficient. Så det kanske ordnar sig. Det enda jag lyckas få Hampus att ta ur min hand är en blyertspenna. Och den blir ju mosad ganska snabbt.
Happy monday

Aerobicspass med strandade valar...

Oj, har inte haft tid/lust/ork att skriva på jättelänge. Det har hänt mycket saker må ni tro. På jobbet är det inte så kul just nu. Jo, barnen så klart, oftast när jag inte måste reda ut bråk och slagsmål. Barn retas och bråkar. Punkt! Sen när de kommer hem till sina föräldrar så glömmer de ofta att berätta sin egen del i bråket, och då låter det genast som något mycket värre än det är. Det är då jag får mail med ämnet: hot och trakasserier. Ja, ja, man ska veta att man lever.

Mina jobbarkompisar är lite lätt småtrista. Inte de som är unga och någorlunda fräscha. Och då pratar jag inte om hur många år de är. Och inte min godisutdelande bästis så klart. Hon kom in mitt under en lektion jag hade och smusslade ner dumle kolor i min ficka. Barnen såg det så klart och undrade vad hon gav mig. Jag sa att vi var med i en superhemlig spionorganisation och att hon just hade gett mig superhemlig information. De trodde mig förstås inte, men de hade väldigt roligt åt att gissa vad det var.

Men det finns några stycken. Alltså att få vissa att göra sitt jobb känns som att vara friskis och svettisledare på en strand full med döende, strandade valar!
"Kom igen nu då! Knip!"
"Näääääää vi vill inte! Du kan knipa!"
Faktum är att det blev så jobbigt att jag satt hemma några dagar i veckan och deppade. Ibland får man bara nog. Men jag fick rosor och en liten flaska champagne av min gullige make. Min favorit Moet et Chandon. Champagnen alltså, inte maken. Eller jo, han är också min favorit, men han är inte av något särskilt märke. Nu känns det lite bättre.

Hampus ska få en lillasyster. Efter mycket funderande, och till viss del lyssnande på era tips, bestämde vi oss för att inte köpa den trefärgade. Vi gav oss ut på jakt efter en sobel. Vår uppfödare tipsade oss om en kompis som hade fått en tik och en hanvalp. Vi ringde henne och bestämde att vi skulle åka och titta på hannen dagen efter. Men nästa dag ringde hon mig och sa att hon hade sålt hannen. Va, tänkte vi, hur kan hon göra så när vi ville titta på den? Hon erbjöd oss tiken, men vi sa nej eftersom vi har Hampus. Men då ringde uppfödaren mig och sa att vi skulle ta tiken och att Hampus kunde bo hos henne medan hon löpte. Hon sa också att tiken skulle bli jättefin och att vi borde para henne med Hampus, det skulle bli en jättebra kombination.
"Vi ska inte ha nån himla hunduppfödning!" ylar maken.
"Nejdå!" försäkrar jag och dottern och ser så väldigt oskuldsfulla ut.
Tiken är en riktig liten knubbis. Dottern blev superkär direkt. Så vi tingade henne. Det kändes säkrast så hon inte skulle bli såld så fort vi åkte därifrån. Nu får vi se om det här är en bra idé. Och om Hampus kommer köpa det där med lillasyster. Mycket tveksamt.
Happy saturday!

Bloggar

Idag har jag roat mig med att titta på andras bloggar. Tänk vad olika saker man kan ägna sig åt inom ramen för bloggkonceptet! Man kan som jag gnälla/ ironisera/ filosofera kring sin vardag i förorten som ibland är jättekul och ibland alldeles, alldeles urtråkig. Men det är ju inte precis vad alla andra bloggare ägnar sig åt.

Man kan lägga in bilder på sin vardag med lyckliga, glada hundar som Marketta. http://colliekompisarna.bloggagratis.se/ En blogg som man blir alldeles lycklig av att läsa. Dessutom har hon ofta omröstningar om olika saker. Hur gör man sånt?

En kompis som jag snott från min son har en blogg som handlar om allt möjligt, bland annat design, eftersom hon syr och knåpar ihop egna härliga saker. http://creatrix.blogg.se/ Ni bara måste titta. Just hur hon kombinerar underbara färger med svart tycker jag är helt fantastiskt. Jag ska genast knycka några av hennes idéer, jag som jämt bara har svarta kläder, och ser ut som om jag skulle på begravning varje dag.

Från henne fick jag en länk till en kille som är fotograf. Såna otroligt vackra bilder! Jag ska köpa hans första bok direkt, det lovar jag!   http://detvarmindag.blogg.se/

Min mans kusin är en liten ilsken rackare! Hon har en blogg som handlar om saker hon retar sig på här i världen. Ofta skrattar man ihjäl sig åt hennes formuleringar, hon skriver verkligen jättehärligt. Kolla in den!    http://www.nogg.se/bliip

Happy Sunday

Hampus som storebror??



Dottern och jag var och kollade på en valp idag. Tyvärr var den ful! Nä skoja bara, den var jättesöt, så klart. Dottern har helt glömt att hon vill ha en sobel.
Men! Jag har en fråga till er hundexperter som läser den här bloggen. Ska inte valpen vara hos sin mamma i minst 8 veckor? Den här killens mamma åkte hem i tisdags när han var sex veckor. Är det verkligen bra? Som pedagog är jag ju orolig för att han ska lida av modersdeprivation. Inte så kul! Det hörs ju nästan på namnet, eller hur? Visserligen har han ju sina tre syskon och 12 stora hundar, men ändå?
Hjälp!

Lite rassel och lite pling!

Igår var jag duktig! Jag cyklade till jobbet. Sen var det innebandymatch, lärarna mot eleverna. Jag gjorde ett mål! Sen fick jag kasta mig in i duschen. Jag hade glömt att jag skulle till kommunalhuset på möte, så jag fick skynda mig dit. När jag skulle hem kom jag inte på vilken cykelväg som var snabbast, så jag cyklade lite vilse, men när jag väl var hemma kände jag mig riktigt välmotionerad!

Maken erbjöd sig att följa med ut på hundpromenad, och det är ju alltid kul att få sällskap, så efter middagen knatade vi ut på en timmes promenad.

Vi har bestämt oss i familjen att gå ned i vikt! En gång i veckan ska vi väga oss och se vem det går bäst för. Jag känner att jag kommer ligga bra till. Undrar vad förstapriset är? Tårta kanske?

Mötet på kommunalhuset var lika mördande tråkigt som vanligt. Av någon konstig anledning har politikerna fått för sig att elevernas sjunkande kunskaper beror på att vi bedömer eleverna för lite. Därför har man ju infört nationella prov i trean. De som har gjort de proven fick totalfnatt, så det enda jag har sysslat med sedan två månader tillbaka är de där förbaskade proven. I morgon gör jag det sista, så ikväll blir det till att klippa, klistra och förbereda.

Anledningen till att kunskapsnivåerna sjunker är att barn inte läser böcker längre, eftersom de ser på tv och spelar dataspel. Det vet alla som jobbar med barn. Detta påverkar förmågan att lära sig, och även koncentrationsförmågan. Även barnens sociala utveckling påverkas. Så i stället för att undervisa får lärare hålla på med att lösa konflikter dagarna i ända.

Att bedöma barn är inte svårt, det svåra är att sätta betyg på sjuåringar, utan att trycka ner dem i skorna och knäcka dem för livet. Inte så kul precis. Det är svårt att hålla modet uppe, när det mesta av min arbetstid går åt till sånt som jag vet är totalt meningslöst. Jag vill ju hitta på bra lektioner i stället! Morr!

RSS 2.0